skip to main content
Language:
Search Limited to: Search Limited to: Resource type Show Results with: Show Results with: Search type Index

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: : Årsrapport för 2022

BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate, 2023

Digital Resources/Online E-Resources

Citations Cited by
  • Title:
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: : Årsrapport för 2022
  • Author: Green, Martin ; Haas, Fredrik ; Lindström, Åke
  • Subjects: Biologi ; Biological Sciences ; Climate Research ; Earth and Related Environmental Sciences ; Ecology ; Ekologi ; Geovetenskap och miljövetenskap ; Klimatforskning ; Natural Sciences ; Naturvetenskap ; Zoologi ; Zoology
  • Is Part Of: BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate, 2023
  • Description: We present the results of the Swedish Bird Survey, a project run by the Department of Biology, Lund University, as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The results for 2022 include data from: 546 winter point counts in 2021/2022 (47th winter), ofwhich 254 were carried out during the Christmas/New Year count, 209 summer point count routes (48th year) and 375 Fixed routes (27th year). In the programme for covering night-active birds (13 th season), 155 routes were covered on up to three occasions each (March, April and June). In addition, 425waterbird routes (8th season) and 186 archipelago squares (8th season) were surveyed. In the waterbird counts included in the International Waterbird Census (IWC) 219 sectors were counted in September (49 th year) and 1084 sectors in January (57th year). In total 740 persons were involved in the surveysreported here.Population trends were analyzed using TRIM and trends for 224 different bird species are presented, as well as the geographical distributions of the covered routes. Larger mammals are counted on the Night routes and the Fixed routes since 2010 and 2011, respectively, and we present trends for 12 mammal species based on these two systems. We also present trends from the schemes of water- and archipelago birds, through which we can follow yet more species with systematic counts during the breeding period.The long-term trends show both winners and losers among the Swedish birds. The species with the strongest declines during the breeding season are Eurasian Wigeon, Common Pochard, Common Eider, Common Shelduck, Northern Lapwing, Eurasian Curlew, Common Sandpiper, Ruff, European Herring Gull, Common Swift, Common House and Sand Martin, Hooded Crow, Marsh and Willow Tit, Common Reed Warbler, Common Starling, Yellowhammer and Ortolan Bunting. The strongest increases are found in Great Cormorant, Gadwall, Grey-lag Goose, Whooper Swan, Red Kite, White-tailed Eagle, Western Marsh Harrier, Common Crane, Eurasian Blue Tit, Eurasian Blackcap, southern Common Chiffchaff and European Goldfinch.Based on 187 taxa recorded on the Fixed routes over the last 10 years, there are more species significantly increasing in numbers (29%), than decreasing in numbers (15%). For the remaining species (56%), no statistically significant changes were recorded during the last ten years. Eurasian Skylark and Common Linnet has increased strongly in the last decade following long-term declines.After a long period of relative stability, Barn Swallow has decreased markedly in numbers in recent years.Based on the winter point counts, also here there are more positive than negative trends for the last ten years. In total 27% of 114 species have increased significantly, while 19% have decreased. For waterbirds specifically and based on the IWC counts in January, the majority of the surveyed species (70%) have increased in winter during the last ten years and only 7% of the species have decreased significantly. I denna rapport redovisas populationstrender för 224 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder, samt korttidstrender för 12 arter av större däggdjur. Fåglarna har räknats höst, vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan 1996)men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna. Sedan 2019 räknas även groddjur på nattrutterna. Med start 2015 räknas fåglar i ytterligare två program under häckningstid; Sjöfågelrutterna (drivs tillsammans med BirdLife Sverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågelövervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km. Vi presenterar också resultaten från sjöfågelräkningarna i september (sedan 1973) och januari (sedan 1971).Vintern 2021/2022 inventerades 546 vinterpunktrutter varav 254 gjordes under huvudperioden kring jul och nyår. Sommaren 2022 gjordes 209 sommarpunktrutter och 375 standardrutter. Totalt 155 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni) under 2022. Det inventerades 425 sjöfågelrutter och 186 kustrutor under försommaren 2022. Sjöfåglar räknades i 1084 sektorer i januari och 219 sektorer i september 2022. Totalt medverkade740 inventerare i de olika delprogrammen från hösten 2021 till hösten 2022.De av våra tidsserier som spänner över 25 år eller mer visar på allt från kraftiga minskningar till kraftiga ökningar. De arter som minskat tydligast under häckningstid är bläsand, brunand, ejder, gravand, tofsvipa, storspov, drillsnäppa, brushane, gråtrut, tornseglare, hus- och backsvala, kråka, entita,talltita, rörsångare, stare, gulsparv och ortolansparv. Bland de som ökat mest i antal återfinns storskarv, snatterand, grågås, sångsvan, röd glada, havsörn, brun kärrhök, trana, blåmes, svarthätta, sydlig gransångare och steglits. De i Sverige övervintrande vattenfåglarna har i allmänhet ökat markant i antal, beroende på generellt mildare vintrar med mer öppet vatten och att marken allt oftare är snöfri.Sett till de senaste 10 åren är det fler arter (29 %) som ökat än som minskat (15 %) i antal under häckningstid enligt standardrutterna (baserat på 187 arter och underarter). För resterande 56% av arterna finns inga säkra förändringar underdenna korta tidsperiod. Markanta skiften i trendriktning de senaste tio åren återfinns bland enstaka arter, såsom sånglärka och hämpling där en minskning vänts i en uppgång och ladusvala som börjat minska kraftigt.Mönstret bland övervintrande fåglar under de senaste 10 åren är ungefär detsamma. Vintertid har 27 % av arterna som vi kan beräkna en trend för på vinterpunktrutterna ökat i antal, medan 18 % har minskat i antal under samma period. För övervintrande sjöfåglar är bilden ännu mer positiv. Baserat på januariinventeringarna av sjöfågel har majoriteten av de 30 analyserade arterna (70 %) ökat under de senaste 10 åren och en betydligt lägre andel har minskat i antal (7%). De ökande antalen övervintrande vattenfåglar beror även under denna korta period på en räcka av milda vintrar.
  • Language: Swedish
  • Source: SWEPUB Freely available online

Searching Remote Databases, Please Wait